det känns som att dagarna bara rinner iväg
och jag inte hinner med. just nu  är jag
stressad. stressad för att theo ska börja
på dagis och ta ett stort steg i livet, stressad
för att jag ska börja jobba, och stressad för
hur jag ska hinna med att planera 1årsdagen.

idag tänkte jag fara ut till farmor och hälsa på.
bara njuta av att vara ute på landet och känna
att tiden nästan står still. det var längesen nu
så nu är det dags att hälsa på igen känner jag!